Vätgasindustrins drivkrafter
Under 2025 definierades spelplanen för vätgas
Regulatoriskt var 2025 något av ett förlorat år, med politiska beslut som bromsade utvecklingen i både USA och Europa, Trots det var 2025 på många sätt ett genombrottsår för den globala vätgassektorns regelverk. Beslut fattades om hur tidigare beslutade incitamentsprogram ska genomföras, samtidigt som nationella strategier kring vätgassatsningar förstärktes.
Tillsammans innebär dessa beslut att marknaden rör sig från vision till en reglerad, investerbar verklighet – och 2025 var året då mycket av spelplanen definierades.
USA gick från grönt till blått
Under Biden-administrationen fattades en rad beslut i USA med tydligt fokus på att stimulera ekonomiskt tillväxt på ett hållbart sätt. 2021 etablerades Bipartisan Infrastructure Law, en satsning på 1200 miljarder dollar för investeringar i transport, energi och klimat. Året därpå fattades beslut om Inflation Reduction Act (IRA), världens mest omfattande stödsystem för ren vätgas.
Under Trump-administrationen har vätgaspolitiken skiftat fokus från grön vätgas till blå vätgas. Den gröna vätgasen genereras genom elektrolys där energin till processen är förnybar, medan den blå vätgasen utvinns ur naturgas där den koldioxid som genereras ska samlas in och lagras. Skiftet är resultatet av en politisk vilja att stödja inhemsk fossil energi och tung industri.
Under året har slutgiltiga regler för Clean Hydrogen Production fastställts, vilka reglerar villkoren för hur det ekonomiska stöd som infördes genom IRA ska kunna delas ut. Syftet med reglerna är bland annat att ge investerare trygghet och möjliggöra storskalig vätgasproduktion.
Europa antog bindande mål
EU fattade under 20-talets inledning en rad beslut som definierar vägen framåt för vätgasekonomin. 2020 antogs EU Hydrogen Strategy som utgör en investeringsagenda med tjugo initiativ för att stimulera efterfrågan på vätgas, skala upp produktionen och skapa ett stödjande ramverk. Inom strategin samlas i början av 2026 mer än 750 och vätgasprojekt. Därutöver påverkas vätgassektorn också av Fit for 55 samt REPowerEU, där den senare till exempel har satt mål för såväl import som europeisk produktion av vätgas.
Under 2025 definierades krav på och definitioner för koldioxidsnål vätgas. Dessutom antogs bindande mål för användning av förnybar vätgas i industri och transport, och EU-kommissionen pekade ut vätgasprioriteringar för en mer fullständig EU-infrastruktur för vätgas.
Omfattande utbyggnad i Asien
I Asien förändras energianvändningen i ett högt tempo. Efter att kol och naturgas utgjort grunden för energisystemet, har en lång rad länder antagit strategier för utveckling av vätgasområden som ett mer hållbart alternativ. Fokus på energisäkerhet och oberoende har bidragit till en omfattande utbyggnad av kapacitet inom elektrolysområdet.
Kina är världsledande inom elektrolys och har mer än hälften av världens elektrolyskapacitet – under 2024 nådde Kina en total kapacitet 2 gigawatt. I Japan och Korea har man under 2025 skärpt sina nationella vätgasstrategier och har som ambition att gå från fossilbaserad vätgas till grön vätgas genom elektrolys. Båda länderna har planer på gigawatt-skalig elektrolysörkapacitet.